Familjen Anderås

Svenskt ordspråk: Det häftigaste du kan göra är att vara med på TV. Och glöm inte bort att även ryggtavlan räknas!

Eftersom detta ordspråk är helt sant så räknar man inte med att någon som man själv känner någonsin kommer att vara med på TV och därför blir man faktiskt lite smått förvånad när man helt plötsligt hör ens kompis skönsjungande stämma strömma ut ur datorns högtalare som för tillfället råkade ha på TV4.

För alla er som dissade TV:n under annandagen och befann er på bion istället så behöver ni bara klicka här nedanför för att återuppleva samma sak igen och igen och igen och igen…

Ända sen i torsdags har jag funderat över en liten text som vi hörde på julkonserten i Baptistkyrkan. Den skapade en hel del förundran över hur Gud kunde välja att bli en av oss. Han kom inte med pompa och ståt utan till ett smutsigt stall i vätska, blod och tårar. Det var inte så att han inte visste vad han gjorde och ändå… Han valde våra villkor. Han blev ett barn som blir tillrättavisat och ofta inte räknas. Han var hjälplös och beroende av sina föräldrar. Förunderligt att han valde detta! Gud är suverän och allsmäktig men att han blev en av oss - det är kärlek.

I början av graviditeten sa jag till Linus - å vi kommer bara få bebissaker i julklapp. Det stämde inte helt, bara några. Men nu var det inget problem för efter alla dessa månader av väntan så har kärleken till bebisen blivit otroligt stark och då har vi inte ens träffat den än! Tänk att jag som Maria får bära ett under inom mig! (Undrar hur hennes förlossning var???)

“Vi älskar därför att han först har älskat oss.” (1 Johannes brev 4:19)

Hejsan.
Idag är det söndag kl 16 och jag har precis blivit klar med morgondagens lektioner.
Är inte helt säker på att jag har material till den långa 120-minuterslektionen i biologi, men så är det ju också sista lektionen innan jul så det får väl vara ok.

Efter en fantastiskt bra predikan av Rickard Cruz om församlingen så inser man att det börjar bli dags att ta tag i församlingsmedlemskapsbiten (långt ord det där…). Vi har bestämt oss för baptistkyrkan här i stan så egentligen återstår bara för oss att gå och fråga om de vill ha oss. Får ta tag i det snart

Eftersom Magdalena gärna vill ha barnet först efter nyår så har hon insett att det vore smart att ta det riktigt lugnt nu framöver eftersom stress och liknande tydligen kan få saker och ting att röra på sig. Denna insikt firade hon med att dra igång med Julgodisbak hela eftermiddagen. Hmmm… Jaja, man kan inte förstå allt.

MVH
/Linus (från mobilen så klart)

Jag har köpt en ny telefon. Vansinnigt dyr men otroligt rolig. Den har i princip allt som den prylgalne kan önska sig.
En av många onödiga användningsområden är att jag enkelt och smidigt kan blogga direkt från telefonen. Återstår att se om de också leder till lite mer aktivitet på den
här sidan.

MVH
/Linus

Oj oj oj nu har vi glömt att skriva på ett tag…

Allt är bra med oss. Jag har precis börjat jobba lite mindre medan Linus jobbar på som vanligt. Bara två veckor kvar till jullovet… Jullov är han verkligen värd efter all tid han har lagt ner på skolan den här terminen. Fast när jullovet kommer är det bara att börja grovplanera nästa termin. Förhoppningsvis hinner han lite innan bebisen kommer så att han slipper använda sina pappadagar till det.

Bara tre veckor kvar till bebisen ska komma… Fast den kan komma när som helst har jag börjat inse. Försöker utnyttja tiden fram till dess på bästa sätt - gör klart en massa hemsidejobb och har börjat simma på badhuset som varit stängt hela hösten pga ombyggnationer. Känndes väldigt lustigt att komma dit med en enorm mage i fredags, men det var inte så mycket folk där så det funkade ändå rätt bra.

Vi hade inflyttningsfest förra helgen (väldigt trevligt att träffa er ni som var här) och innan dess var det en hel del städning som behövde göras. Som att samla alla Linus sladdar i samma garderob istället för överallt på golvet och bära ner alla verktyg och renoveringsgrejer som bara blivit liggande. Nu är det i alla fall rätt fint och kanske att vi lyckas hålla det så fram till jul… Det sägs nämligen att barn som beräknas komma till jul sällan går över eftersom man håller på och städar och fixar så mycket runt jul. Kanske lyckas jag undvika detta och barnet kanske orkar vänta till januari.

Det rör sig väldigt mycket i magen nu. Bebisen ligger med huvudet nedåt som det ska men benen och armarna sprattlar på. Ofta känns det som jordbävning precis när man ska sova. Ibland kan man se stora vågrörelser på magen och nu och då känner jag foten trycka ut magen. Linus har hela tiden hoppats på en pojke men nu har han ändrat sig… Han tror att en vild tjej är mindre vild än en vild kille.

Som jag sa innan så är min mage verkligen enorm. Det ser rätt komiskt ut. Ska fixa en bild. Inte så vacker men ni fattar…

Nu när det närmar sig märker jag hur allt verkligen kretsar runt bebisen/magen/förlossningen/att bli förälder och allt annat sånt. Det sägs att man blir mer glömsk under slutet av graviditeten och det stämmer - ibland är det nästan omöjligt att komma ihåg vad som ska handlas utan en lista i handen.