Familjen Anderås

Nu är det dags att återvända till vår resa till norra Cypern. Först styrde vi bilarna mot tempelriddarborgen St Hillarion som är byggd på en av topparna i Femfingerbergen. Det finns två andra borgar i bergskedjan men den här är den bäst bevarade. Utsikten var fantastisk och det var trevligt att promenera mellan alla de olika delarna av borgen. Den påminde verkligen om de borgar man sett i medeltidsfilmer och man kunde faktiskt tänka sig att Prins John en gång hade besökt tornet som fått hans namn. När vi gick högre och högre upp blev utsikten över hamnstaden Kyrenia allt vackrare och på andra sidan medelhavet kunde vi skymta Turkiet.

Igår hängdes adventsstjärnorna upp och barnen tyckte att de var så fina. “Den lyser, den  lyser” ropade Viktor förtjust. Idag var det fortfarande ganska mörkt när vi åt frukost och det var så mysigt att tända det första ljuset och äta första pepparkakan för säsongen.

Solen visade sig igår precis som de flesta dagarna och vi passade på att åka till stadsparken och leka i lekparkerna där. Barnen var där med mormor och morfar men varken jag eller Andreas hade varit där innan. Den var jättebra med promenadslingor, park med många träd, caféer precis bredvid lekparkerna och ett mini-zoo som vi inte besökte just den här gången. Jag har lite kontakt med en mamma från Sverige och en från England som båda flyttar hit med sina familjer i vår. De har barn i Viktor och Evelins ålder som de ska vara hemma med under våren. Då får vi skapa en föräldragrupp och träffas i stadsparken och på andra lekplatser och lekland.

Ikväll när barnen sover kommer Linus hem efter en vecka i Egypten. Han är efterlängtad!

Tre dar i rad har barnen vaknat vid femtiden, två timmar tidigare än vanligt. Idag var det faktiskt halv sex men vi är ändå väldigt trötta.

En sån dag är det ingen bra idé att föreslå chokladbollsbak. Skrik för att mamma ska ställa fram pallar så att båda kan vara med och baka. Skrik för att den ena får hälla i sockret. Skrik för att den andra får hälla i havregrynen. Skrik för att båda ska samsas om samma skål med ingredienser. Skrik för att också mamma behöver sticka ner sina händer för att blanda. Sen gick det riktigt bra att forma bollar och rulla i pärlsocker (tack Emilie och Filip!). Kanske för att båda var upptagna med att slicka fingrarna.

Båda åt snabbt upp varsin chokladboll och skrek sen efter fler. Men när man är trött orkar man inte mer än en chokladboll. Evelins andra boll blev mos och Viktor gav sin till mamma. Mammor orkar alltid en extra chokladboll även om de är trötta.

Gränsen mellan den grekcypriotiska och den turkcypriotiska delen av Cypern går genom huvudstaden Nicosia. När man kör genom stan för att komma till gränsen är det svårt att undvika att se den gigantiska flagga som finns målad på södersidan av Femfingerbergen som sträcker sig längs med norrkusten. Linus och barnen åkte tillsammans med farfar över gränsen för en och en halv vecka men i lördags följde också mormor och morfar, Andreas och jag med. 

När man kört genom ingenmansland och väl kommit till turkiska Nicosia känns det mer som ett samhälle än en stad. I den första rondellen hälsas man välkommen av den general som ledde den turkiska turkiska invasionen 1974 som ett svar på stadskuppen som hade som syfte att ena Cypern med Grekland. Han ser ut att vara redo för strid med draget svärd. Turkiets och turkiska republiken Cyperns flagga syns lite här och var på byggnader som en påminnelse om vart man befinner sig.

Förutom att alla skyltar står på turkiska är det nåt mer som gör att man känner att man är i ett annat land. Det känns att man under 30 år bara kunde handla med Turkiet som är den enda stat som har erkänt republiken. Allt har utvecklats betydligt långsammare, men mycket har också förändrats sedan gränsen öppnades 2004. Turisterna strömmar in och nybyggnationen har kommit igång. Det finns mycket att se och uppleva här och den här gången hann vi med två av de stora besöksmålen. Men det berättar jag om i nästa inlägg…

Det är lite dragigt i huset och det beror mest på att väggarna är väldigt tunna bakom de gigantiska kornischerna som finns över varje fönster. Vi har tvåglasfönster och fina persienner som man öppnar och stänger genom att trycka på en knapp bredvid fönstret. När de är utrullade, t ex på natten, känner man tydligt hur kalluften kommer in ovanför fönstret. Därför behöver man isolera, men först måste man hitta nåt att isolera med. Sånt finns inte i vanliga bygghandeln utan då får man åka till en av de större fabrikerna i stan och hämta. Tydligen går det mesta man tillverkar åt till ljudisolering.

Det betyder att barnen gör en massa roligt med dem som att åka och bada, besöka fästningar och kyrkor, gå på promenad till lekplatser och i stan. Vi andra jobbar ungefär som vanligt men imorgon blir det utflykt till den turkiska delen av Cypern.

Numera ligger dagstemperaturen på mellan 23 och 20 grader och solen skiner för det mesta. Ibland kommer det en regnskur på eftermiddan eller kvällen men det regnar inte alls lika mycket som förra veckan då Limassol översvämmades flera gånger om. Här uppe på höjden där vi bor märker vi inte av översvämningarna på samma sätt. Det är vattnet som forsar ner härifrån som ställer till det nere på havsnivå. Huvudstaden Nicosia som ligger på en slätt omgiven av berg upplever samma sak när det regnar alldeles för mycket.

Jag har länge tänkt lägga ut vår adress så att ni kan skicka en massa kort, brev och paket till oss!

När vi skaffade bankkonto skulle vi skriva vår adress för första gången och trots att bankmannen upprepade den flera gånger fick jag till slut skriva av de grekiska bokstäverna från en räkning. Det var alltså dags att ta itu med det grekiska alfabetet och lära sig mer än bara p och r som var lite förvirrande till en början. Jag klurade ut adressen men upptäckte efter ett par veckor att en bokstav ändå var fel. Det finns två grekiska y i gatunamnet men det ena står i slutet av ordet och ska därför uttalas som ett u. På en promenad råkade jag få syn på en gatuskylt och fick äntligen se gatunamnet skrivet med latinska bokstäver. Tack vara detta kan jag nu vår adress utantill:

Aspropyrgou 17
3116 Limassol
Cyprus

Uppdatering: Vill du skicka paket är det bättre att du hör av dig till oss och får kontorets adress istället.

I måndags var vi ett gäng som träffades för att pyssla och göra egna smycken. Jag tog med mig alla mina pärlor och några hade köpt extra i en av stans pärlaffärer som ligger på samma gata som kontoret. Bra med pärlor från Sverige eftersom bl a sötvattenspärlor är betydligt dyrare här. Dagen efter hittade Evelin en påse med smycken och band som jag lämnat på golvet. Superkul tyckte hon!

Idag har jag lärt mig det engelska ordet för granatäpple, pommegranate. Förra veckan kom vår hyresvärd med en massa granatäpplen och honung från sin egen trädgård. Evelin åt i mängder medan Viktor mest pratade om det hela. Vi har också ett träd med mogna granatäpplen i trädgården och de går faktiskt inte åt så många så jag delade med mig på jobbet och fick redan samma kväll smaka dem i en sallad hemma hos Anders & Bibbi. Vi blev också bjudna på annan mat och till efterrätt blev det god kaka med fikon och vindruvor. Gott!

Förra veckan hade vi besök av farmor Lilo och farfar Lasse. Å, vad roligt det var och å, vad tråkigt när de åkte hem.